
Pantsättningsavgift är en betydande kostnad som många bostadsrättsägares låneärenden involverar. Det handlar om avgiften som bostadsrättsföreningen tar ut när en bostadsrätt pantsätts som säkerhet för ett bolån. För dig som ska pantföra din bostadsrätt är det viktigt att förstå vad detta innebär, hur mycket det kostar och hur det fungerar. I denna artikel ska vi gå igenom vad pantsättningsavgift bostadsrätt innebär, hur den beräknas, och vad du som bostadsrättsinnehavare behöver veta.
Vad är pantsättningsavgift?
Pantsättningsavgift bostadsrätt är en administrativ kostnad för att registrera en pantnotering hos bostadsrättsföreningen. När en bostadsrätt pantsätts – vilket oftast görs vid tecknande av ett bolån – registreras detta i föreningens lägenhetsregister. Avgiften är i huvudsak en administrativ kostnad som föreningen tar ut för att täcka arbetet med att handlägga pantnoteringen.
De flesta bostadsrättsföreningar tar ut en pantsättningsavgift som baseras på det aktuella prisbasbeloppet. Enligt nuvarande regler får avgiften maximalt vara 1% av prisbasbeloppet. För 2024 är prisbasbeloppet 57 300 kr, vilket innebär att pantsättningsavgiften blir 573 kr. Detta är en fast kostnad och påverkas inte av lånets storlek.
Hur beräknas pantsättningsavgift?
Pantsättningsavgiften beräknas enkelt genom att multiplicera det aktuella prisbasbeloppet med 0,01. Till exempel, om prisbasbeloppet är 57 300 kr, beräknas avgiften som följer:
Pantsättningsavgift = Prisbasbelopp × 0,01
Exempelberäkning:
Pantsättningsavgift = 57 300 kr × 0,01 = 573 kr
Det är viktigt att notera att denna avgift betalas varje gång en ny pantnotering görs. Det kan ske vid uppläggning av ett nytt bolån eller när befintliga lån utökas.
Historisk utveckling av pantsättningsavgifter
För att ge en översikt över hur pantsättningsavgiften har förändrats över tid, kan följande tabell vara till hjälp. Här visas de senaste åren och motsvarande prisbasbelopp samt pantsättningsavgift:
År | Prisbasbelopp | Pantsättningsavgift |
---|---|---|
2024 | 57 300 kr | 573 kr |
2023 | 52 500 kr | 525 kr |
2022 | 48 300 kr | 483 kr |
2021 | 47 600 kr | 476 kr |
2020 | 47 300 kr | 473 kr |
2019 | 46 500 kr | 465 kr |
2018 | 45 500 kr | 455 kr |
2017 | 44 800 kr | 448 kr |
2016 | 44 300 kr | 443 kr |
2015 | 44 500 kr | 445 kr |
2014 | 44 400 kr | 444 kr |
2013 | 44 500 kr | 445 kr |
Är pantsättningsavgiften avdragsgill?
Ja, en viktig punkt att notera är att pantsättningsavgiften är avdragsgill vid försäljning av bostaden. Det innebär att när du deklarerar försäljningen kan du dra av den pantsättningsavgift som du har betalat. Det här kan sänka den skattepliktiga vinsten, vilket kan vara fördelaktigt i din deklaration. Läs gärna mer om avdragsgilla kostnader vid försäljning.
Vanliga frågor och svar
Vem tar ut pantsättningsavgiften?
Pantsättningsavgiften tas ut av bostadsrättsföreningen. Om föreningen har en förvaltare, som exempelvis HSB eller Riksbyggen, så är det förvaltaren som ansvarar för att ta ut avgiften.
Hur ofta betalar man pantsättningsavgift?
Du betalar pantsättningsavgiften varje gång du tar ett nytt bolån eller utökar ett befintligt bolån.